naturtvål - en naturlig tvål
En naturtvål är helt enkelt en tvål gjord av naturliga råvaror. Inga kemiska tillsatser som parabener och konstgjorda dofter.
Tvål bildas när rent fett blandas med alkalisk vätska, exempelvis lut.
Jag använder ekologiska vegetabiliska oljor plus lite kravmärkt bivax och har
medvetet valt bort palmolja. Oljorna förtvålas i processen men ger ändå lite olika egenskaper.
Detta gör att tvålen blir något helt annat än industriframställd fast eller flytande "vanlig" tvål.
Naturtvålen känns len och mjuk och ger ett härligt lödder.
Dessutom kan du ha den både till håret och som raktvål.
vegetabiliska oljor
Olivolja - ger en mild tvål med stabilt och mjukt lödder, rengör och löddrar även vid låg temperatur
Kokosolja - löddrar med stora bubblor och rengör redan vid låg temperatur, även vid hårt vatten och i saltvatten
Mandelolja - återfuktande, mjukgörande, skyddande, mild och läkande, till hjälp vid klåda
Rapsolja - återfuktande, ger ett hållbart lödder
Ricinolja - till skydd på torra ställen som armbågar, knän och hälar, på eksem, psoriasis, åderbråck och svårläkta sår, vid hårvård: lägger sig på hårstråna och ger glans och skydd
Ringblomsolja (utdrag i olivolja) - är fuktgivande, lugnande, blodstillande, lätt sammandragande, inflammationshämmande, antiseptisk, har ett långt och gediget rykte som hudläkande och gör att sår läker snabbare och utan ärrbildning
Solrosolja - ger hållbart lödder med stora bubblor
övrigt
Bivax - skyddande och mjukgörande
Glycerin - bildas naturligt i tvålprocessen, binder fukt till huden
Havregryn - klassiskt rengöringsmedel för torr känslig hy, även vid akne, lent och slipande
Honung - läkande och lindrande på narig hud, antiseptisk, återfuktande
Kaffe - (malt) slipande på hård eller smutsig hud, absorberar dålig lukt
Kakaosmör - skyddar mot väder och vind och bevarar fukt
Naturlera - suger upp och torkar ut, men med lite variationer:
vit - torr och känslig hy
grön - normal eller fet och oren hy
Pimpsten - skrubbar effektivt bort smuts och hårdheter
Rasullera - kommer ursprungligen från Marocko där den använts länge till rengöring av hud och hår
Sheasmör - fantastiska, mjukgörande egenskaper, vid torr hy, hudsprickor och alla typer av hudbristningar
Tjära - bakteriedödande, till hjälp vid psoriasis och eksem, motverkar mjäll
eteriska oljor - egenskaper relevanta för tvål
Anis - bakteriedödande, användes förr mot huvudlöss
Apelsin - antiseptisk, verksam på bakterier och svamp, upplivande, ökar blodcirkulationen
Benzoin - antiseptisk, fuktgivande, sammandragande, läkande på skärsår, eksem, psoriasis, inflammationer, irritationer, hudsprickor och ärr
Citrongräs - svamphämmande, friskar upp och stramar upp plufsig hud, fet hy och vid acne
Eukalyptus - antiseptisk, sårläkande, ärrläkande, mot huvudlöss
Fänkål - antiseptisk, bra vid pluffsig, livlös hy, lugnande
Geranium - antiseptisk, rengörande, sårläkande, inflammationshämmande, klådstillande, från torr till fet hy
Gran - antiinflammatorisk och stimulerar blodcirkulationen
Grapefrukt - antiseptisk, stimulerande och sammandragande
Grönmynta - kylande och sammandragande på huden
Kanelblad - dödar bakterier och parasiter och kan användas på skabb
Lavandin - stimulerar, värmer och smärtlindrar
Lime - stimulerar blodcirkulationen, svalkar, friskar upp och drar samman trött och glåmig hy, hämmar tillväxt av bakterier, till exempel vid acne
Nardus - antiseptisk, svampdödande, inflammationshämmande och sårläkande
Patchouli - antiseptisk och verksam på svamp, läker och stimulerar nybildning av hud
Petit grain - milt antiseptisk och uppfriskande, sammandragande
Rosmarin - renande och upplivande, klassik hårvårdsört, effektiv mot huvudlöss
Tall - antiseptisk och svampdödande, stimulerar blodcirkulationen
Tea tree - antiseptisk, svampdödande, bra vid akne och okomplicerade insektsbett, ingår i australiska ambulansers kompresser för brännskador
Timjan - antiseptiskt, klådstillande, anses förebygga mjäll och håravfall
Vetiver - verksam mot bakterier och svamp, sammandragande, och cellförnyande
Ylang ylang - antiseptisk och sägs reglera talgproduktionen, bra för rödflammig hy
tvålens historia
Den första i historien som omtalar tvål är den romerske författaren och historikern Plinius den äldre, som dog år 79 e Kr. Man kan alltså med säkerhet utgå från att tvål har en minst 2000 år gammal historia. Enligt Plinius är tvål en gallisk uppfinning, men utgrävningar i det gamla Babylon tyder på att tvål kan vara ännu äldre. På ett par cylinderformade lerkrukor, från runt 2800 f Kr, står inskriptioner som beskriver en process som påminner om tvåltillverkning. Fett kokades med aska för att tillverka en tvålliknande produkt.
Under 600-talet hade tvåltill-verkning blivit ett etablerat yrke på flera platser i Europa.
Den tillhörde också de näringar som korsfarare slog sig på i sina småriken i Syrien-Palestina på 1100-1200-talen.
Ett recept på tvål och såpa lär ska finnas i en handskrift av
Västeråsbiskopen Peder Månsson från 1500-talets början. Till vardags gjorde man såpa av hushållsrester: björkasklut som sparades hela året och talg, ister och urkokta djurben från höstslakten. Såpsjudarfruntimmer gick omkring i gårdarna och erbjöd sina tjänster.
Mycket skrock omgärdade arbetet. Helst skulle det ske i hemlighet. Inga elaka eller olyckliga människor fick finnas i närheten, lika illa var det om man glömde röra åt samma håll.
Fram till 1800-talet, då man började med fabrikstillverkad tvål, var tvål emellertid en lyxvara, mest för den rika och köpstarka delen av befolkningen.
En av de tidigaste tvålfabrikerna i Sverige och en av de få som klarade sig var Göta Lejon i Göteborg som startade 1812 med talgljus, vaxljus, såpa och tvål. Tvål var den viktigaste produkten. Företaget fanns fortfarande kvar 1897 då det ombildades och blev en del av Tomten med det berömda skurpulvret.
1883 fanns 10 tvål- och såpfabriker i Sverige, 1901 fanns 37, 1920 var de 58. Idag finns en, Victoria med tvåltillverkning sedan 1914. Tämligen okänd, eftersom Victoria är anonym legotillverkare av all industritvål som görs i Sverige idag.
Sen finns ju vi andra, som gör naturlig tvål för hand.
Källor: Illustrerad vetenskap, wikipedia, shenet.se
